vanessajacqueline's

Åh vad jag är ledsen, på riktigt. Min älskade skinnjacka kan jag lika bra slänga just nu. Men det klarar jag inte av. Haha fan vad jag är less på mig själv som är så j*vla klantig hela tiden. Spillde ju youghurt på den i bussen förra veckan men inte trodde jag att det skulle krävas kemtvätt osv. Har nu ringt dit jag tänkt lämna in den men nej, där tvättar dem inte ens skinnjackor. Ringer till en annan nära skolan och där säger dem att det inte är värt för mig att betala för kemtvätt för det kommer nog inte ens gå bort. KUL. Ringer till återförsäljaren som är Bubbleroom (då det står på lappen i jackan att man ska kontakta sin återsäljare för information om proffessionell tvätt och vad som gäller) och dom vet inte vad jag ska göra överhuvudtaget. Så hon skulle kontakta chefen och ringa mig.
Jag sitter och svär ganska ordentligt för mig själv nu, ja. Ringde mamma också och sa att jag kanske tänkte prova att lägga den i tvättmaskinen som ett sista desperat försök men mamma och James förbjöd mig, haha. Jag har till och med skrivit till Kenza nu, som om hon kommer läsa vad jag skriver, en av alla hundratusentals som skriver till henne varje dag. Ja hoppet är det sista som lämnar människan och Kenza personligen är mitt sista hopp. Haha leeeer åt mig själv just nu. Det roliga är att jag haft jackan i cirkus tre veckor eller något. Älskar mig själv, älskar att jag skriver ett blogginlägg om min jacka och hur klantig jag är. Nu ska jag tröstäta kladdkakssmet. Craaaaap-mode